The first day of the rest of my life
Ska ändra lite i designen också så fort jag får tid och lust.
Det har gått ett tag sedan jag bloggade,
men låt mig sammanfatta det såhär...
Ibland klarar man inte av minnen, så är det ju för alla.
Jag och andra har betett sig illa under den senaste tiden.
Men ibland när jag tänker tillbaka på det som varit kan
jag faktiskt i allt hat se allt det jag lärt mig på vägen.
Alla de erfarenheter som min egen rädsla, andras hot, svek och
beteende har givit mig. Och ibland, när jag känner mig som gladast,
har jag nästan lust att tacka alla er idioter. Så jag gör det nu.
TACK, för att allt detta är över, för alltid!
När jag gick igenom bloggen hittade jag massa med gamla drömmar
som jag hade skrivit om, som jag hade glömt att jag önskade mig eftersom
jag aldrig satte mig själv i första hand, ens för en sekund.
Bland annat så hade jag tänkt plugga vid sidan av arbetet, enskilda kurser.
Detta är några av de kurser som jag var intresserad av, men aldrig började läsa.
Vardagslivets juridik 7.5 högskolepoäng
Psykologi 1-30 högskolepoäng
Sociologi 1-30 högskolepoäng
Den senaste tiden har jag börjat lyssna till mig själv mer och därmed
blev jag tvungen att bryta mitt löfte om att aldrig ljuga för andra eftersom
jag insåg att det ledde till att jag ljög för mig själv, hela tiden.
I somras träffade jag en kille som fick mig på fall direkt.
Jag försökte tvinga undan de faktum att jag var förtrollad av honom,
men det gick inte och till slut blev jag tvungen att bryta upp det redan
brokiga förhållande jag var i för att ge mina drömmar en chans.
Och det gick ju ganska utmärkt! Jag har aldrig mått så bra och känt mig
så bunden till en person, men så fri som människa, som jag gör idag!
Nu har jag lärt mig att aldrig spara något till ett speciellt tillfälle,
för varje dag jag lever ger mig chansen att skapa ett speciellt tillfälle!
Jag drar inte ut på sådant jag sagt att jag "en vacker dag" ska göra,
jag går och fixar det direkt så jag får uppleva det snarast möjligt.
Jag har tagit kontakt igen med alla de vänner som jag "nån dag" skulle ta kontakt med.
Börjat tänka på att bryta alla mina sämsta vanor som jag länge velat bli av med.
Jag vill kunna ge människor mer än vad de förväntar sig!
Nu säger jag "jag älskar dig" och menar det på riktigt!
Jag förösker att inte uttrycka mig klumpigt och blir det fel ber jag om ursäkt.
Jag har helt enkelt bara kommit en bit närmre mig själv.
Och att det tog 19 år, det gör mig - IGENTING!
För jag kom i alla fall hit!
Det finns bara en enda person
som kan göra dig riktigt lycklig.
Det finns bara en enda person
som kan göra dig riktigt olycklig.
Om du är nybörjare så är det bara att
ställa sig framför spegeln och le.
/Sara Zazzi
Sara, du är 20 år..